Den nya feministen lever utan man

I september kommer Åsa Mattssons, fd redaktör för nätsajten Salong K och skapare av Aftonbladet Kvinna på 90-talet, andra roman "Salong F", en nyckelroman om att vara feministisk kvinna offentligt och patriarkal kvinna privat i 1900-talets sista skälvande minut.
- Jag är ingen ny modern kvinna" säger Mattsson i en DN-intervju (080803) med Isobel Hadley-Kamptz. Den senare menar i debatten kring Maria "Bitterfittan" Svelands sommarserie i P1 "Heliga familjen" att det inte är så svårt att leva som en jämställd familj, som Sveland utmålar: Det är bara att ge upp tanken om det goda moderskapet och idén om det manliga oberoendet.
Det är bara att lyckönska H-D om hon privat lyckats med det, att som en ö i det kvinnliga havet bryta sig lös från fastlandet av patriarkala föreställningar om vad som skapar kvinnor respektive män, mao mycket av den gamla bråten, den omoderna synen på könen för att travestera Mattsson, handlar just om kvinnor som goda mödrar och män som oberoende. Och på den frontet intet nytt, även om den offentliga bilden av kvinnor och män - främst i media - gärna vill lyfta fram moderna män som drar barnvagn och moderna kvinnor som delar sin tid mellan yrkesliv och familjeliv. Börjar man däremot krafsa lite på den där 2000-tals designade ytan, som främst representeras av kvinnorna kring mammasekten/tidningen Mama, så döljer sig en patriarkal kvinnlighet, som likt Mattsson själv uppvärderat det manliga och egentligen aldrig sett eller uppskattat andra kvinnor.
Ja vet, det låter jävligt motsägelsefullt att Mama-kvinnorna, som blivit entrerpenörer mammighet skulle nedvärdera det kvinnliga och inte uppskatta andra kvinnor än de som är med i sekten, men det är så jag ser det. Mamagänget med Linda Skugge, Martina Haag och Katerina Janouch i spetsen har alla blivit framgångsrika på att leva exploatera den moderna myten om att man utan problem kan vara både framgångsrik (läs: tjäna mycket pengar) yrkesmässigt och samtidigt vara en helyllemorsa. Det intressanta i dessa tre mediahypade kvinnors liv är att männen i deras liv är såna gammelmän: Skugges är helt osynlig (i hennes mammagrottande är han helt utesluten), Haags är den romantiska (hon är sååå kär i sin man och allt tycks vara så där härligt bohemchict i deras hemmaliv) och Janouch är en nykter alkoholist, som hon och alla deras barn tvingades lämna innan de återförenades efter hans metamorfos.
Har vi hört de här historierna förrut? Jag menar hur moderna är de sk moderna kvinnorna egentligen? Ann Heberlein lyfte i Expressen apropå "Heliga familjen" i nyliberal anda fram det individuella valet som den nya religionen och lösningen på könsfällan och pekade på Charlotte Perelli som en förebild, för att hon valt attta en "time out" i äktenskapet. Läste precis i bladet att Heberleins idol tydligen bara efter nån månad kanske är på väg tillbaka till Nicola.
Så var det med "den" moderna kvinnan!