Newsmill, publicistiska drängstuga

Det blev som jag befarade (se bloggen "Fd Bangredaktör i bräschen för biologism"), Karin Eder-Ekman, fd Bangredaktör och Fittstimsfeminist snömosar vidare och sätter likhetstecken mellan sitt redaktörsansvar och skribenters frihet att tycka vad fan som helst.
Inte för att jag förväntat mig en pudel från hennes sida, men i mina ögon är hon varken seriös feminist eller redaktör längre, utan en opportunist som i sin iver att väcka reaktioner anammat avarten av kvällstidningsideologi och därmed publicerar vad som helst bara det säljer. Och det gör det ju, det vet varje slapp och cynisk redaktör, som för länge sen tappat intresset och respekten för journalistikens viktiga roll i ett samhälle.
Men det gläder mig att flera reagerat på (se kommentarerna till Eder-Ekmans försvar för publiceringen av Gyllenhammar-Zandén inlägget på Newsmill-bloggen)hennes inställning till sitt uppdrag som redaktör, vilket går ut på att "självklart publicera texter som kan verka provocerande i mångas ögon".
Stina G säger:
"Det här är bland det mest cyniska publicistik jag stött på."
Anna Magnusson-Lehr säger:
"Kommer vi med andra ord få läsa provocerande texter om huruvida övervåld mot t ex barn, judar och homosexuella också kan läsas annorlunda. Eller stannar det som vanligt vid att det är just misshandel av kvinnor som skall tolkas och tolkas om igen?"
På nätsidan under Newsmill-bloggen står "Våra läsare vet mer än vi". Det kan man lugnt säga.