Prostitutionskramaren Petra Östergren med ny bok mot feminismen

Bakgrund:
Förra årets hetaste feministiska debatt stod horlobbaren och prostitutionskramaren Petra östergren för med sin bok "Porr, horor och feminister". I dess kölvatten var vi klaustrofobisk tillbaka till en diskussion som föregick lagändringen 1999, som utpekade torsken som brottsling. Östergren och hennes gäng fick med sig en hel del liberala och konservativa debattörer, däribland Dilsa Demirbag-Sten och Maria Abrahamsson, som började prata om sexarbetare i stället för prostituerade och att det var kanske bra om de fick starta eget och betala skatt.
Horan och bloggaren Isabella Lund trädde ut maskerad i TV-rutan och drev tillsammans med andra horor framgångsrikt frågan i medias alla kanaler om att prostitution var som vilket annat jobb som helst. Och media gjorde ständiga knäfall inför dessa damer. (Sen 29 juli har Isabella Lund tystnat och har inte skrivit en rad på sin blogg,som 2007 utnämndes till "Årets politiska blogg". Därmed får jag vatten på min kvarn när jag i tidigare blogginlägg misstänkt att hon var köpt av horindustrin.) När det gäller medias knäfall inför Östergren & co är jag övertygad om att det har med att allt som har med sex att göra alltid kittlat mediaproducenterna och då särskilt horeriet.
Östergren levde gott på det, var riktigt i mediasmöret och inbjöds på löpande band till debatter och när hennes bok släpptes i pocket blev det stor fest - öppen för alla som kände sig intresserade - på Södra Teatern, där samtliga fick boken, bjöds på varmkorv och öl och kunde hänga i baren med Maria Abrahamsson.

Det var i början av 2008 och Östergren meddelade från scenen - dit hon inbjudit andra hel- och halvkändisar (bl a den politiska sossedebattören Stig Björn Ljungren) att snacka horeri i en gemytlig liberal anda - att nu skulle hon kliva av hordebatten och i stället ägna sig åt doktorandstudier i en helt annan fråga.

Ny bok:
Hur det gick med de planerna vet jag inte, men nu kommer alltså ett nytt livstecken från sexliberalen Östergren, som redaktör för antologin "F-ordet. mot en ny feminism". För mig räcker det med att se att antifeminismens husmor Maria Abrahamsson, som diggar biologismfanatikern och professorn Annika Dahlström, finns med som en av skribenterna (ni vet Östergrens polare från Södran-festen) för att förstå att Östergren återigen försöker förvrida huvudet på svenska mediadebattörer (för allvarligt talat är de mest de som bryr sig om hennes utfall av sk feminism).
Nu recenseras boken i dagspressen och vi får väl se om Östergren än en gång ska lyckas få media att debattera att feminister som inte har svårt att se systerskapet och/eller ingå i det kvinnliga vi:et tillhör feminismdinosaurierna, vilka utövar en förlegad form av feminism, som i själva verket är antifeministisk. Åtminstone var det just antifeministiska hon ville få oss prostitutionsmotståndare att framstå som att vi var. Och så här långt har hon säkert förespråkare i både jämställdhetsministern Nyamko Sabuni, som envetet vägrar kalla sig feminist och DN:s kritiker, Oline Stig, som skriver i sin recension av boken att hon vantrivs i det kvinnliga vi:et och inte är ensam om det.