Bilden av Mona Sahlin och kvinnogrisig krönika om Michelle Obama

Först gör Newsmillsredaktören vad han kan för att få Katrine Kielos att mobba Mona Sahlin för att hon är kvinna, utan att lyckas på ett TV-inslag som ligger på debattsiten i anslutning till en artikel av Kielos om Mona Sahlins ledarskap.

Det är intressant att följa hur redaktörens frågor intrikat biter sig fast i sin målbild att det är kvinnorna som mobbar Sahlin för att hon är kvinna. Kielos skruvar sig skickligt ur den fälla redaktören gillrat, men hennes försök att leda intervjun i en annan riktning misslyckas. Redaktören har på förhand bestämt sig för hur landet ligger, inbjudna gäster göre sig icke besvär på den fronten.

Sen läser jag kulturchefen på Aftonbladet, Karin Magnussons blogg. Hon har läst Pär Nuders bok och enligt den gick Mona Sahlin under tilltalsnamnet "husmodern" i den inre socialdemokratiska kretsen. Vad säger det om s-mäns syn på sin partiledare?

För det andra finns inga gränser för jublet över Obama Krist Superstar-såpan i svenska medier. Frälsarens hustru, Michelle Obama, hamnar trots makens upphöjda position genast i den kritiska skottgluggen.
I gårdagens Expressen - två dagar efter Obamas valseger - läste jag en hemsk krönika av Britta Svensson där kvinnogriseriet (läs blogginlägget: "Låt oss tala om kvinnogrisen", 081101) når nya höjder. Svensson är tveksam till om Michelle Obama kommer att klara av rollen som värdinna i Vita huset. Därefter går hon in på Michelle Obamas yttre - alltid denna utseendefixering när det gäller kvinnor - och i det fallet är hon obarmhärtig. Hon tycker att jämförelsen mellan Michelle Obama och Jackie Kennedy, vilken gjorts i medierna gång på gång, är en "felriktad välvillighet". Så här skriver hon:

"Designklänningar för 7 000 kronor styck har visserligen lyft Michelle Obamas klädstil avsevärt, sen hon syntes i designkatastrofer som den lilla trånga koftan som såg ut att komma från H&M. Men hennes framskjutna axlar, den rynkande pannan, det aggressiva kroppsspråket kan ingen stylist i världen göra något åt. Bredvid maken ser det helt enkelt ut som om det är Michelle Obama som 'har på sig byxorna i familjen' som det heter här i USA. Medan maken har en lugn, mild, lite feminin framtoning är Michelle närmast manhaftig."

Ja, det står faktiskt så och Svenssons mosa Michelle Obama ångvält fortsätter genom krönikan, för att paradoxalt sluta i:

"Med sin juristutbildning och sina många chefs- och styrelseuppdrag (hon tjänar 2,2 miljoner kronor om året) är hon snarare en stark personlighet som klarat att ta sig fram i en värld där många har fördomar om hennes ras, kön och sociala bakgrund."

Tänk om Svenssons krönika handlat om det i stället för att frossa i stereotypa och rent oförskämda påhopp om det vi kallar manligt och kvinnligt.