Elise Claeson skyller på feminismen, igen

Elise Claeson, mammafundamentalist och evolutionsdeterminist fortsätter att basha feminister. Förut var det feministernas fel att de barnovänliga och mammafientliga dagisen existerade och i dag (Expressens debattsida)är det feministernas fel att pojkar slår ihjäl varandra.
Med totalitära anspråk hävdar hon - likt idolen och evolutionsbiologen Annica Dahlström - att pojkars aggressivitet är naturlig sitter i hjärnan - dvs går inte att göra något åt - och att pojkar inte utvecklats på det området sen stenåldern (100 000 - 500 000 år sen).
Hela Claesons tankegods bygger på ett spektakulärt sociobiologiskt perspektiv, vetenskapligt helt obevisat och reduktionistiskt.

Filmrecension: Bluffen, VG

"Bluffen" är Lasse Hallströms återkomst som sevärd filmmakare. I sin senaste - har premiär i morgon - har han lyckats regissera Richard Gere och Alfred Molina fram till ett dreamteam i en totaly fantastisk och osannolik historia.
Läs min recension på Sourze.

Maud Olofsson gör en Alex Schulman men värre

Jaha, nu har Maudan skapat sig själv genom sin pressekreterare och chattat med Aftonbladets läsare. Vad säger PO Yrsa Stenius om det.
När Alex lade ner sin blogg förra veckan jublade hon för att det som Alex skrev på bloggen var skit och det kan man ju tycka. Men är det inte värre att lura läsarna och låta någon annan tala i ens namn som näringsminister.
Någon har tydligen tagit över den folkvalda politikerns roll som representant för oss och det utan att vi har en aning.
Skulle förvåna mig mycket om Göran Rosenberg (DN), Marzeij Zaremba (DN), Samuelsson (Expressen), Stenius och alla andra proffstyckare som förfasade sig för en vecka sen, kommer agera lika upprört den här veckan när en minister i regeringen - och inte en bloggare - använt chatten för att lura ett gäng som trodde att de chattade direkt med näringsminister Maud Olofsson.
Näh, nu kommer de tiga som muren, för i deras värld gör det inget att makthavare häcklar folket, medan det omvända; en av folket häcklar en kändis är djupt upprörande eftersom det vänder upp och ner på makthierarkin ett ögonblick och sånt går inte för sig bland de politiskt korrekta krönikörerna.

Vad är det fel på Filmkrönikan?

Vad är det med SVT:s Filmkrönikans Navid Modiri och Andrea Reuter. De är som två Duracellkaniner och hela programmet rusar igenom alldeles för mycket på en halvtimme. Resultatet blir att recensionerna är onyanserade och slafsiga medan de övriga inslagen inte tillför något eller mycket litet. Att ta upp begreppet kvalitétsfilm och tycka att det i sig är ett töntigt, ger ett exempel på den allmänna nivån på Filmkrönikan numera.
Vilka riktar den här stasade duon till?
Kollar man in debattforumet på krönikans egen hemsida på SVT, verkar tittarna inte ha en aning, däremot får även det här försöket att göra om Filmkrönikan bottenbetyg.
Hur svårt kan det vara att göra ett program för alla oss som gillar film? Ett av problemen är att programmakarna tycks tro att vi som gärna vill ha nåt slags filmprogram i TV är lite småkorkade och bara vill ha nåt klämkäckt underhållningsprogram. Det är aldrig en bra utgångspunkt. I stället borde de tänka att vi är ett gäng nördar som kan film och försöker toppa det.
Men det är klart om programledarna själva tycker att kvalité är töntigt, då kan man ju inte vänta sig att krönikan ska bry sig just om den aspekten av programverksamheten.

Filmrecensioner: Kid Svensk, MVG, The Kingdom, IG

Nanna Huolmans långfilmsdebut "Kid Svensk" som hämtat stoff från hennes eget barndomsland i ett blatteområde i 80-talets Göteborg är en riktig karamell. En tuff liten bruds utvecklingshistoria under en sommar i Finneland då hon och kompisen Jamppe utforskar sexualiteten. En "Mitt liv som hund" för 70-talister, som även en 60-talist som jag kan känna igen mig i.
"The Kingdom" är trots actionrafflet en illa dold krigspamflett, som ägnar sig åt Bushretorik och målar enbart i svart och vitt. Pinsamt!
Läs mina recensioner på nättidningen Sourze.

Mona Sahlin - Fredrik Reinfeldt 1-0

Har precis sett Agendas partiledardebatt - men bara de sista 10-15 min - och det räckte för att säga: Mona is back! Henne har jag saknat, men som det verkar av slutspurten som jag såg, så vann hon den här debatten.