Proffstyckaren Niklas Ekdahl anklagar sina kompisar

Niklas Ekdahl, chef för ledarredaktionen på DN, som just publicerat en deckare (puh, ännu en journalist som vill gräva guld i genren) tycker synd om Pär Nuder, som han skriver i en debattartikel på Newsmill, för att ingen tycks ha läst hans bok, men ändå har de sk proffstyckarna massa åsikter om den i media.
Ekdahl, själv proffstyckare av rang, blir med sitt inlägg en parodisk figur, som tror att han kan ställa sig utanför sig själv och se nyktert på fenomenet han beskriver. Jo, han nämner nåt om det i artikeln, men rusar sen vidare i sin iver att kritisera andra proffstyckare, dvs sina kollegor, för att inte ta sitt uppdrag på allvar och därmed lura läsare/lyssnare/tittare, som han tror blint följer dessa förståsigpåare i tankespåren.

Det är lika bra förresten, att jag än en gång erkänner att jag inte läst Lotta Grönings bok om Mona Sahlin, utan nöjt med med att göra en bedömning utifrån recensioner och hennes egna utgjutelser i media - i "Nordegren i P1" i dag tog hon priset - om hur missförstådd hon blivit de senaste dagarna. Det räcker för mig, om jag säger så. Men jag skulle inte vilja påstå att det är proffstyckarna som fått mig att komma fram till att den boken inte är något för mig, snarare hennes egen beskrivning av vad hon gjort. För mig låter hennes analysförmåga synnerligen grund - även om hon doktorerat på socialdemokratin - och den uppfattningen har växt fram hos mig efter att genom åren följt hennes tyckande i media, där hon själv varit en av proffstyckarna.

För övrigt kommer jag ihåg när jag mailade DN:s Johan Croneman för nåt år sen, efter att han recenserat en film där en äldre kvinna hade ett förhållande med en yngre man. Han hade svårt för den konstellationen och jag skrev nåt om sexism. Svaret kom blixtsnabbt: Han var urtrött på folk som tyckte en massa saker utan att ha sett filmen. I det fallet hade han rätt i att jag inte sett filmen, även om han inte hade en aning om det, men det var inte det jag reagerade på utan hans perspektiv på filmens tema. Förresten såg jag den där filmen sen och det visade sig att det inte gjorde nån skillnad för min del. Med det vill jag säga, att ibland behöver man inte se och läsa allt själv för att kunna ha en åsikt. Det borde ju Ekdahl om nån veta, men i det här fallet tror jag bara han tog omvägen förbi Nuder, för att egentligen själv få berätta hur missförstådd han blev av Expressens ledarskribent Karin Olsson, när hon kritiserade honom för att beklaga sig över män situation som pappalediga. Något som han skrev om i sin deckare, enligt honom själv. Men som jag minns det var det vad han själv sa om fenomenet - inte romangestalten som är pappaledig - som fick Olsson att reagera.

Silbersky vill skydda mannen som dödade Carolin

Norrländska Socialdemokraten har valt att publicera namn och bild (i gårdagens tidning, finns i arkivet på NS:s websida) på den man som erkänt att han dödat Carolin i Gällivare.

Vad ska man tycka om det då?

I P1 Morgon i dag försvarar stjärnadvokaten Leif Silbersky, som en juridikens heliga dåre, sin vana trogen brottslingar. Dessutom förfasar han sig som vanligt mer över medias publiceringar än brottet i sig. Den här gången är det NS han ser som den stora boven i dramat, förra gången var det en annan tidning och nästa gång är det en tredje.
Vi svenskar kan "vår" Silbersky, för han är sig märkbart lik sen han försvarade bordellmamman Doris Hopp i Bordellhärvan på 70-talet och det trots att synen på brott och straff är i ständig förändring. Lagförändringar kommer och går men Silberskys uppfattning består, som en jätteproppen Orvar ungefär.

Rött kort för Lotta Gröning

Debattredaktören på Aftonbladet, tidigare ledarskribenten på Norrländska socialdemokraten, Lotta Gröning är en slarvig, opportun och grund typ - har jag alltid tyckt - som genom sin karriär konsekvent under täckmantel hänvisat till att hon talar för rörelsen (läs: sossegolvet), när hon i själva verket länge varit sosseriets värsta fiende, som gjort vad hon kunnat för att söndra inifrån. Hon har t ex jobbat nära Mona Sahlin, som hon nu tar heder och ära av i sin nyutkomna bok om den socialdemokratiska partiledaren. I allafall om man ska tro Magnus Ljungkvist, (s)-bloggare, i en debatt på Newsmill, som läst boken och gör en intressant koppling till härskartekniker i sin genomgång av den, som bygger citat från boken.
Det är en skrämmande läsning och vad man än tycker om Mona Sahlin, så vill jag skicka citatet "Det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra" på Gröning. Hon borde omedelbart förpassas till Aftonbladets utbytarbänk och om man ska tro Ljungkvist så pågår en vadslagning internt på AB om Grönings framtid. Så snabbare än jag hinner säga rökt, så kanske Gröning har gått upp i densamma. Man kan ju alltid hoppas.

ps
Citatet ovan kommer från Madeleine Albright, som var Clintons utrikesminister 1997-2000. Hon sa det förövrigt i Folkets Hus i Stockholm, enligt Wikipedia.

Papa Dee gate: Tjänstefel om åklagaren inte överklagar

Jag måste erkänna att jag blev jävligt förvånad över domen mot Papa Dee, trots att jag läst så många domar i mål som gäller våld mot kvinnor och genom dem sett rättsväsendets allmänna och väldokumenterad misogyna inställning.
Åklagare Elisabeth Kindblom, expert på våld mot kvinnor, kommer for sure att gå vidare till hovrätten, efter skämtdomen mot Papa Dee. Allt annat vore grovt tjänstefel:

1. För att hon sägs vara expert på den här typen av brott och ser då rakt igenom paret Papa Dees lögner, vilka följer typmodellen till punkt och pricka (se mina tidigare blogginlägg från förra veckan) för hur gärningsmannen och offret uppträder i såna här fall. Dessutom var ju båda så packade vid tillfället att man inte kan lägga någon vikt vid deras sk minnesbilder, som dessutom ändrats under processens gång.

2. För att rättens ordförande Göran Nilsson och nämndeman Louise Kristensson är skiljaktiga (dvs två ville fälla Papa Dee för misshandeln i hemmet på Bellmansgatan, medan två ville fria och då går rätten på den lindrigaste varianten). I hovrätten sitter bara jurister så oddsen att Papa Dee hamnar i fängelse om domen överklagas är goda.

3. För att sju vittnen sett Papa Dee misshandla sin fru.

4. För att en fd flickvän vittnat om att hon under 10 års tid blev misshandlad av Papa Dee.

5. För att "Papa Dee-läkarens" bedömning som är att Andrea kan ha slagit sig själv i huvudet med blockljuset inte är trovärdig, medan åklagarsidans läkares bedömning är det.

Papa Dee gate: När en kvinna tar på sig skulden och skyller på alla utom gärningsmannen

In i det sista - vid midnatt - mot dagen - i dag - då Papa Dee ska frias eller fällas för misshandel mot sin hustru natten mot den 14 september, bloggar hon (eller vem det nu är som står bakom hennes skriverier) som besatt på sin blogg - med det talande namnet LIVING THE DREAM - för att göra vad hon kan för att han i juridisk mening ska anses oskyldig.

I en lång anklagelseakt från 080919 (då hon själv tar på sig skulden) till det inträffade och fram till domedagen riktar hon i tur och ordning ett J´accuse mot:

080909 - 081010
SIG SJÄLV; för att hon har ätstörningar och ett självdestruktivt beteende

081015,18:40:13
EX-FLICKVÄNNEN; för att hon är "en svartsjuk ex-flickvän som infekterat målet med sina lögner".

081019, 10:52:21
EX-FLICKVÄNNEN; för att hon ljuger när hon är i rätten (hävdar att hon blivit kontinuerligt misshandlad av Papa Dee under ett tio år långt av och på förhållande, min anm)

081019, 18:08:27
AFTONBLADET; för att de utnyttjat henne och Papa Dee genom en felaktig publicering i vilken de medverkat.

081020, 00:13:14
ÅKLAGAREN; för att hon inte tror på henne.

Någon dag efter att Papa Dee häktades (081914) och fram till rättegången (081013) stängde hon ner sin blogg, vilket var klokt. Jag och många med mig hoppades att det berodde på att hennes familj då tog hand om henne och var de som låg bakom att det viktigaste då som nu är att Andrea tar hand om sig själv och sitt självdestruktiva liv, i stället för att göra Papa Dee, som misstänks för att ha misshandlat henne till sin huvudsak.
Men några dagar senare är hon tillbaka på bloggen LIVING THE DREAM, eller snarare mardrömsbloggen om du frågar mig. Och på den vägen är det. Ingen har tydligen kunnat stoppa henne.
Så går det till när en kvinna gör en mans liv till sitt eget och låter sig själv reduceras till ett verktyg för honom. Sakta men säkert låter kvinnan sig själv försvinna in i manipulationens träskmarker där hon sakta sjunker mot botten, ner i det svarta hålet från vilket man bara kan skrika: Han är oskyldig, ta honom inte i från mig, utan honom är jag ingen.

Som tur är och det vet alla som gått igenom den här helvetesresan mot botten i en relation att det finns ett liv bortom mardrömmen, men då krävs det att man väljer att leva i den verklighet där en misshandel är en misshandel, är en misshandel.

Skandalbladens roll i Papa Dee-gate

"Åtalet mot Daniel Wahlgren skulle kunna vara ett dussinfall - om det inte var för att han är just den han är, en känd artist."

Så skriver Kerstin Nilsson i sin krönika i Aftonbladet i går. Intill artikeln där samme Daniel Wahlgren/Papa Dee och hans hustru Andrea får stort utrymme för att säga att de är undantag (för hundraelfte gången känns de som), trots att sju vittnen har sett hur Papa Dee misshandlat sin fru och hans fd flickvän berättat hur han kontinuerligt under 10 års tid misshandlade henne.

Hur svårt kan det vara? Och hur fel kan det bli?

Jag skulle vilja säga att det är inte rättsväsendet som kritiken i första hand ska riktas mot när det gäller den här typen - våld mot kvinnor och barn - av brottslighet. Däremot mot media i det här landet - och så här långt i fallet Papa Dee, kvällisarna - som ger blanka fan i misshandlade kvinnor, våldtagna kvinnor och sexuellt utsatta barn, när det ger efter för den här sortens sensationslystnad gång på gång, utan att någonsin ta tag i problematiken på allvar och skapa den opinion, som just kvällstidningar var så bra på en gång i tiden. Nu är bevakning bara slö. Resultatet blir jävligt cyniskt, där tidningen frånsvär sig det ansvar de oreflekterat tar på sig när misstänkta och deras gäng får ta över.

Vi har precis överösts av medias tendensiösa och oproblematiserade skriverier om Tito Beltran, som nu sitter bakom lås och bom för våldtäkt och utnyttjande av underårig. I morgon kommer rätten med all säkerhet att döma Papa Dee till samma öde. Allt annat vore skandal.

Men det troliga scenariot fram till dagen då han hamnar i fängelse på allvar kommer - om du frågar mig - gå via överklagande och ännu en rättegång i hovrätten. Under tiden kommer media att låta paret Papa Dee få all den uppmärksamhet de vill och behöver för att så tvivel hos allmänheten. När så småningom Papa sitter bakom lås och bom erbjuds Andrea av samma media en ny karriär, som krönikör i Aftonbladet maybe.