Radioteaterchef censurerar pjäs och vägrar sända

Med anledning av de upprörda känslorna om omoraliskhet som Maja Lundgrens sanning i boken "Myggor och tigrar" skapat hos vissa debattörer i media, pågår ett parallellt fall på Radioteatern i P1.
I dag skulle författarpsedonymen Linnéa Liljas pjäs "Under skalet" i regi av Magnus Berg ha premiär, men radioteaterns chef Jasenko Selimovic har fått kalla fötter och har ställt in sändningen pga misstankar om att trovärdigheten kan ifrågasättas.
Hmm, det här luktar censur och Per Wirtén och hans gelikar som av moraliska skäl velat stoppa Lundgrens bok måste jubla, för det är väl så här de vill ha det.

En intressant passus i Selimovics förklaring till att inte sända pjäsen är helt i linje med Wirténs censuriver. Teaterchefen skriver: "Konst och fiktion har också sina begränsningar och krav även om de mer handlar om etik än om lag."
Nu är pjäsen lagd på is tills radioteatern är övertygade om dess trovärdighet.

Vad är det då som fått Selimovics att ta ett steg tillbaka och inte sända en pjäs som var planerad att sändas i dag? Bristande trovärdighet och etik, just de två komponenter som Wirtén och hans gelilkar tycker att Lundgrens bok bryter emot. Men då måste man fråga sig. Vems trovärdighet är det vi talar om och vad är trovärdighet i en mer allmän bemärkelse. Detsamma gäller naturligtvis frågan om moral och i förlängningen etik. Kan det möjlgtvis vara så att dessa aspekter av ett konstnärligt verk är beroende av vilket läsarperspektiv man utgår från, dvs är jag med eller emot berättelsen. Och är det meningen att ett konstnärligt verk överhuvudtaget ska utsättas för den sortens censur. Jag tycker inte det.

Det konstiga med Selimovics beslut är att trots att pjäsförfattaren skriver under psedonym så fegar han ur och censurerar pjäsen. Kan det bero på innehållet? Troligtvis och den tycks inte stämma överens med det synsätt han har, eller...?
Pjäsen bygger på en bandinspelning och Linnéa Liljas egen uppgörelse md sin far som utsatte henne för sexuella övergrepp. I pjäsbeskrivningen står: "Den dokumentära autenciteten, de motbjudande avslöjandena och det blottlagda maktspelet om sanningen ger pjäsen, trots sin lågmäldhet, en oerhörd tyngd och sprängkraft."
Vad är det i denna pjäs som gör att den inte får sändas? Det svaret är Jasenko Selimovic radioteaterns lyssnare skyldig och utveckla gärna vems trovärdighet och etik du skyddar eller lutar dig emot i ditt censurbeslut.

Källa: P1/Kultur/Radioteatern

Per Wirtén och vänstermännen hycklare jämställdhet

Männen har kränkts privat i Maja Lundgrens senaste roman och Per Wirtén och nu även vänsterbrodern Dan Josefsson i DN i dag skriver indignerat om Lundgrens omoral och efterlyser etiska regler av bokförlag som ger ut slikt.
De här sk jämställda männen bryr sig inte ett vitten om verklig jämställdhet i praktiken, utan gör vad de kan för att försvara sitt eller andras omoraliska beteende mot kvinnor.
Jag menar, är det Lundgrens fel om Håkan Jaensson, kulturchef på Aftonbladet knullar med Lundgren bakom sin hustrus rygg? Eller om andra män inom kultureliten utövar patriarkal könsmaktsordning? I det fallet håller jag med Björn Sandmark, på dagens kultursida i Expressen, som hävdar att om man beter sig omoraliskt (läs; Jaensson) eller om man som man inom kulturvärlden vidmakthåller könsmaktsordningen då "...får man skylla sig själv. Tar man risker att göra saker som kan skada andra får man ta konsekvenserna".
Om det nu vore som herrar Wirtén och Josefsson anser, dvs att män kränkts av Lundgrens bok, så är det ju bara att stämma henne för ärekränkning. Det vore intressant att se var ett sånt case skulle landa. Men hittills tiger de utpekade still, vilket är en beprövad och effektiv strategi när man inte har något att invända utan bara hukar och väntar på att uppmärksamheten ska blåsa över.
Att det däremot inte blev någon debatt om könsmaktsordningen inom kultureliten var ju bara att vänta, eftersom vänstermännen i själva verket inte är ett skit intresserade av att ändra sakernas ordning. De bara luras, vilket debatten kring Lundgrens roman är ett tydligt exempel på. Mycket snack, lite verkstad mao.

Om hovrätten friar "Stureplansprofilerna"

Apropå "Stureplansprofilernas" sexualitet, som grundas på en våldsattityd, kan man få hintar om den i intervjun med den för våldtäkt misstänkte 21-åringen, som under hösten kommer att prövas på nytt i hovrätten.
I Expressen i går förklarade han i en intervju: "Jag har en fri sexuell syn. Jag är jätteliberal när det gäller sex. Jag tycker folk får ligga hur mycket de vill med vilka de vill och på vilket sätt de vill."
Vad dessa floskler innebär konkret i hans fall har han i tidigare sms till en medbrottslingen efter en av de misstänkta våldtäkterna uttryckt så här: "Vi berättar inte det med (NN) för någon. Men fan vad Gött det är med förnödering (NN)är vår gängHora och så ska det vara."
Bara ett skämt, säger 21-åringen i efterhand och skyller på att han alltid använt ett vulgärt språk, som för övrigt inte är nåt han han tänker be om ursäkt för.
En snubbe med den attityden till sex och kvinnor borde få rättsväsendet att se rött och gräva djupare i hans sexualitet, som Unni Drougge, Mian Lodalen, Katarina Wennstam och Maria Sveland, skriver på Aftonbladets debattsida.
Att nåt är skevt när det gäller hans syn på jämställdhet blir tydligt när han på frågan om inte tjejen var i underläge i förhållande till honom och hans polare svarar: "Hon utnyttjade oss på samma sätt. Det var ett sexuellt utbyte."
Hans våldssexattityd och fientlighet mot kvinnor blir än tydligare när man ställer hans uttalanden mot de utsatta kvinnornas.
I förhör har 19-åringen (den sk "gänghoran" enligt 21-åringen) berättat om natten i 21-åringens kompis lägenhet: "Där våldtog de mig på alla möjliga sätt. Det var mot min vilja och jag skrek."
Enligt åklagaren ska bl a en fjärrkontroll ha förts in i hennes underliv och att hon pga chocken till slut gav upp, dvs slutade göra motstånd och flydde först när mänen somnat.
Den 23-åriga kvinnan att hon blev drogad på krogen av 21-åringen och hans kompis, som ofredade henne där för att sen ta med henne till en lägenhet på Söder. Hon hörde dem säga: "hon är borta, hon är borta". Hon bad dem ringa en ambulans, men den kom aldrig.

Om den här snubben och hans gäng frias även i hovrätten är det bara demonstrationer, ihärdig opinionsbildning och bombardemang av media som gäller. Igen! För hur många kvinnor ska ytterligare tvingas bli våldtagna innan rättsapparatens inställning till de här snubbarna sätter ner foten och säger att vi accepterar inte den här synen på kvinnor som "gänghoror" och förnedringssex som något "gött".

Billy Butt skyller stureplansvåldtäkterna på feministerna

Billy Butt, våldtäktsdömd - 4 år för nio fall av våldtäkt och ett våldtäktsförsök - och fd skivbolagsdirektör hävdar i en artikel på www.sourze.se att unga kvinnor i det här landet har missförstått det här med våldtäkt.
Tror jag det, att BB tycker det, eftersom han anser att han oskyldigt suttit inne tre år pga att kvinnor, enligt hans mening, inte blivit våldtagna av honom.
Nu fäktar han på för de sk "Stureplansprofilernas" oskuld, som enligt honom aldrig begått några våldtäkter, enligt lagens mening. Den lag som för drygt tio år sen gjorde helt fel som burade in honom är tydligen den här gången helt rätt ute. Allt enligt BB:s flexibla sätt att se på lagen, dvs så länge våldtäkter inte existerar är den bra, annars, som i hans eget fall, dömer den åt helvete, vilket BB:s ständiga överklaganden utan framgång är ett prov på.
Att kvinnor tycker sig våldtagna mot bättre vetande beror, enligt BB, på "halvkokta feminister som vi har i det här lilleputtsamhället". Han hävdar att feministerna har fått kvinnor att misstolka begreppet våldtäkt, dvs en våldtäkt är inte en våldtäkt, snarare ett "ragg" eller "ett misslyckat samlag" och i det senare fallet kan man sannerligen hålla med honom.

För den som har svårt att tro att Billy Butt så flagrant avslöjar sin syn på att manlig sexualitet = våldtäkt, kan jag bara säga: Det finns mera i hans artikel "Vad var det jag sade, Cim Efraimsson!". på nättidningen Sourze. Med såna manliga vänner kan man undra vilka attityder kvinnors fiender håller sig med.

Time out, Billy Butt!

"Stureplansprofilerna" hyllar Hagamannen

Att några Östermalmsslynglar - med kända arist- och näringslivsföräldrar - på en hemsida tycker att det är rätt att våldta kvinnor för den egna sexuella lustens skull är rena rama sanningen, enligt Aftonbladet i dag.
Men när två av slyngelslemmen hamnar inför skranket frias de pga bristande bevis. En av de i Stureplansvåldtäkterna våldtagna 23-åriga kvinnans advokat Elisabeth Fritz vill överpröva och professor emeritus i straffrätt Hans Klätte vill skriva om våldtäktslagstiftningen.
Ända sen mitten av 90-talet då det sk Södertäljefallet, där en ung kvinna utsattes för en gruppvåldtäkt har allmänhetens syn på våldtäkt och andra sexbrott mot kvinnor inte gått i takt med rättsväsendets. Och trots att sexbrottslagstiftningen skrivits om ett antal gånger sen dess för att mer stämma överens med allmänhetens syn på jämställd sexualitet, händer i stort sett ingenting i rättsprocessen.
Den attitydförändring som till dels i jämställdhetens namn skett i samhället har inte nått rättstatens kvinnor och män. De fortsätter att peka på bristande teknisk bevisning och gud vet vad.

Jag som började läsa kvinnorätt efter Södertäljerättegångarna och satt mig in en smula i sexbrottslagstiftningen slutar aldrig att förvånas över domslut som friar våldtäktsmän och den argumentation som leder fram till dem. Hur kommer det sig att det t ex att det i våldtäktsrättegångar alltid är offrets sexualitet som hamnar i förgrunden i ställdet för den misstänkta brottslingens. Och ännu mer häpnadsväckande är att gång efter gång läsa att de misstänkta männen inte kunnat förstå att kvinnorna inte ville ha våldssex.

Men så länge de patriarkala attityderna om att mäns respektive kvinnors sexualitet inte är diametralt väsenskilda och att våld och sex inte hänger ihop slår igenom på bred front, så kommer det nog tyvärr inte bli någon märkbar förändring när de gäller synen på sexbrottslighet. Och i det sammanhanget tycks det vara helt ok att starta en hemsida där man uppmanar till våldtäkt och sen komma undan med att det bara är ett skämt. På nåt sätt är ett sånt beteende ok i Sverige 2007, annars skulle inte slyngelslemmet flagga med det så flagrant.

Genusforskarhataren Bo Rothstein får svar på tal av Eva Lundgren

ÄNTLIGEN!!!
Den "förhatliga" sociologiprofessorn Eva Lundgren vid Uppsala universitet, som framställdes som poco loco i Evin Rubars TV-dokumentär "Könskriget", för några år sen tvålar bokstavligt till göteborgsforskaren och professorn i statsvetenskap, Bo Rothstein på dagens DN Debatt.
Att Rothstein, som för några dar sen på samma sida ville lägga ner hela Uppsala universitet, bl a pga av Eva Lundgrens forskning, var ett tydligt tecken på att han passerat gränsen för all seriös debatt, inte bara när gäller hans långa och paranoiska kamp mot allt som andas genusforskning.
Men genom att få ta del av Lundgrens syn på sin egen forskning i synnerhet, genusforskningen och forskningen i allmänhet, blir plötsligt bilden av Rothsteins skygglappsseende tydligt. Enligt Lundgren, kan karln inte förstå att forskning kan tolkas och bedrivas på mer än ett (läs: hans) sätt att se på saken.

Och där står vi fortfarande, dvs att stora delar av samhället, inklusive akademiker, inte kan eller snarare vill förstå att genusforskningen, som är en relativit ny gren inom forskningen, till stora delar inte är accepterad vetenskap av det samhälle, som till vardags kallar sig världens mest jämställda.

Eva Lundgren, som förövrigt sin tidigare forskning trogen ägnat den senaste tiden åt att intervjua den fd Knutbypastorn Helge Fossmo, kommer snart med en ny bok, som säkert kommer att väcka starka reaktioner. Hoppas jag.
Det är nåt med den kvinnan, som jag som fd anställd vid Uppsala universitet, vet irriterar mången kollega, såväl genusforskare som de utan prefixet genus och historierna om denna aparta forskare är många på universitetet. Om de är sanna eller ej låter jag vara osagt då jag själv inte har haft personlig kontakt med henne eller fördjupat mig i hennes forskning. Men att hon har haft stor betydelse för vår svenska förståelse av våld mot kvinnor och mäns våld mot kvinnor i nära relationer är obestridlig. Med begrepp som "våldets normaliseringprocess", som varenda kvinnojourskvinna och genusstudent är bekant med har hon redan bidragit med en viktig del av baskunskaperna i ämnet genusvetenskap. Lika självklart har Lundgren-hatarna basunerat ut sina motbilder i media där Rothstein är en av de ivrigaste, tätt följd av SvD:s ledarskribent Maria Abrahamsson.

Filmrecension: Bristande bevis, G

På www.sourze.se kan du läsa min recension av filmen, där Anthony Hopkins ännu en gång får spela rollen som Hannibal Lector i "Lammen tystnar". Den här gången i form av en überintelligent ingenjören och forskaren Ted Crawford. Det är lite tröttsamt att Hopkins har blivit lika med Hannibal Lector i den här rullen, när han är en så säregen och finstämd skådespelare.
Annars är det här en intressant film, som tar upp en rad moraliska dilemman, men tyvärr ställer sig psykopaten i vägen.
Kameran älskar Ryan Gosling och jag honom. Ser fram emot att se honom i fler filmer framöver.

Ulrica Messings svek mot (s)-familjepolitik

Linda Skugge går igång på nya bloggen om Ulrica Messings avhopp från riksdagsjobbet pga familjen. Linda menar att ungarna är stora nog att klara sig själva och förresten har 4 av dem, dvs miljardär-Torstens, egna mammor, so hands off, tycks vara Skugges osvurna lag.

Hemmafruälskaren Elise Claesson är naturligtvis i vanlig ordning av helt annan åsikt på Expressens debattsida. Den kvinnan missar aldrig ett tillfälle att hylla alla kvinnor som återvänt till spishällen. Klart Ulrica ska bli hemmafru och de borde fler bli, tycker hon, som inte kan förstå varför inte kvinnorna i det här landet förstår att de först och främst är mammor. Och det är klart att i hennes hemmavärld där männen, dvs papporna, inte tycks existera måste ju kvinnorna ensamma ta hand om ungarna.

Om nu Messing talar sant när hon säger att hon hoppar av för familjens skull - men jag tror inte det - så har hon ju inte fattat nåt av (s)-familjepolitik under de 16 år som hon jobbat för partiet. Att Mona Sahlin kallar Ulricas tilltag för modigt är ändå mer mysko. Att hon lämnar riksdagen och samtidigt sitter kvar i partiets VU tyder på att hon inte kommer att lägga av jobbet, snarare hitta ett nytt mer välavlönat måhända med tanke på den "taskiga" pension - som diskuterats de senaste veckorna - hon skulle få från riksdagen.

Till skillnad från Skugge som tror att Messing har en bulle i ugnen och tänker skaffa fler barn med Torsten, tror jag faktiskt att Messing funderar på att tjäna egna miljarder vid sidan av Torstens och under tiden skyller på den heliga familjen.
Den som lever får se!