tisdag 22 maj 2007

"Flamma" ger nytt perspektiv på övergrepp

"Flamma" heter en nyutgiven roman av Sara Tiberman. Det är en fantastisk liten bok om livsmod och glädje under en uppväxt kantad av taggtråd. Emma, som är författarens alterego, blir tidigt utsatt för sexuella övergrepp av sin älskade pappa och läsaren får följa hur utsattheten upplevs ur barnets perspektiv.
Jag har läst många historier om barn som varit utsatta för sexuella övergrepp: fruktansvärda, starka och ingående skildringar av ett liv som gick itu. Men efter att ha läst Tibermans roman upplever jag de tidigare som exempel på de vuxna författarnas perspektiv på de övergrepp de en gång varit utsatta för. I "Flamma" är verkligheten betydligt tvetydigare och övergreppens konsekvenser börjar som subtila uttryck för att manifestera sig i en allt mer självdestruktiv rörelse mot den egna kroppen.
Övergreppen är inte heller hela Emmas verklighet, utan de blixtrar förbi, som korta ögonblick i den lilla flickans ständigt växande värld av upptäckter och nyfikna lust och iver att inta den. Hon tappar aldrig kontakten med det goda i livet, även om något hårt och blankt växer inom henne: Ett utanförskap som hon tvingats till och som hon tidigt lärt sig att vårda, som om det vore en särskilt och sällsynt värdefull växt, som om hon och pappas hemlighet betyder utvaldhet = betydelsefull.
Jag tycker mycket om den här boken: Jag tycker om Emma och hennes obrutna livskraft, som pappa trots allt inte kommer åt, även om han delar sin dotter mitt itu.
Tibermans prosa gränsar till det poetiska och hennes språk målar levande bilder av en svensk-amerikansk uppväxt, som på ytan säkerligen såg helt "normal" för de andra "normala" familjer som fanns vid sidan av hennes välbärgade familj. Här finns till det yttre varken missär eller social utslagning. Men villafasaden och sommaridyllen dolde ett barns tysta helvetesvandring. I dag har flickan blivit stor och nu bryter hon tystnaden för att berätta vad den välordnade familjefadern utsatte sin dotter, henne Sara/Emma för. Det blir till en säregen och modig liten berättelse om att en familj inte alltid är vad den synes vara och att barn behöver någon som ser och bryr sig om att tolka de tecken som trots allt finns där, om man vågar titta.

Det här är Tibermans debut och hon ger ut den på Recito förlag, www.recito.se, dit alla som vill ge ut en bok är välkomna. Romanen säljs på www.sockerdricka.nu.
Jag vet inte om Tiberman fått nobben av de stora förlagen eller om hon själv från början valt att ge ut den på Recito. Jag kan bara säga att om de stora förlagen inte fått chansen den här gången, så bör de hålla ögonen öppna nästa gång Tiberman skriver en roman, för "Flamma" är inget mindre än en blivande författares första försök.

2 kommentarer:

kissevrål sa...

Tack Monika. Det här har hjälpt mig på alla sätt.
Ha en bra sommar
kram
Fredrika

Monika Wehlin sa...

Tack, själv för alla livsbejakande samtal. You got it - glöm aldrig det - så det är bara att fortsätta.
Må solen lysa över dig!