Myten om driften och sexualitet som en moralisk fråga

I min magisteruppsats "Simone de Beauvoir och sexualiteten" är begäret inte en fråga om kön eller sexuella preferenser, utan en fråga om attityd till den andra. Därmed blir hela sexualiteten en etisk fråga, som kan kokas ner till var och ens moral.
Sexualiteten som könsspecificerad och definierad könsdrift blir därmed en historisk konstruktion, som anpassats till ett samhälle grundat på den ojämställda familjen ända tillbaka till grottstadiet, där mannen jagade (inte bara föda) och kvinnan vårdade (såväl vuxna män, barn som växter). För att underlätta denna livsform - läs patriarkala - uppfostrades mänoch kvinnor i en sexualitet som följde den agendan. Genom historian har man senare - för att ytterligare vederlägga detta som sanningen -lagt till den biologiska vetenskapen som utgår från att kvinnor och mäns sexualitet och begär är starkt åtskilt. De senaste århundradenas biologiskt vetenskapliga och oomkullrunkeliga sanning.
Men något tycks vara på väg att hända - kanske ser vi början på ett nytt paradigmskifte - när det gäller synen på sexualitet. Allt fler, än filosofer som rotat ner sig i Beauvoirs tankevärld, tycks se tecknen och det är samstämmiga så långt att sexualitet är en fråga om moral, dvs hur jag förhåller mig till den andra.
Därmed försvinner den sk manliga - mycket starkare än den kvinnliga - driften, som en förklaring/försvar/ursäkt för mäns oetiska sexuella förhållanden till kvinnor och kvinnor som gillar att knulla behöver inte skämmas för det, så länge de gör det i ömsesidighet.
I en ny avhandling "Kampen om Eros. Om kön och kärlek i Phalensviten" av Rita Paqvalén " om Agnes von Krusenstjernas romaner i den sk Fröknarna von Pahlen-serien är begärets natur en moralisk fråga. Litteraturvetaren Anna Williams skriver om avhandlingen:
"lustarna ifrågasätts inte på grund av vem de riktar sig mot utan på grund av att de tar sig egoistiska uttryck. Kärleken mellan Angela och Agda blir fullkomnad fört när den träder ut ur sin självbespegling och ser omvärlden."
Enligt Williams är den etiska dimensionen omöjlig att förbise för den som fördjupar sig i Krusenstjernas diktkonst: "Den rör inte bara den erotiska kärleken utan relationer över lag. Den genomsyrar skildringen av vänskap, släktrelationer, existentiella frågor och livsavgörande beslut."
von Krusenstjerna var under hela sitt liv (1894-1940) en stark motståndare till det traditionella heterosexuella äktenskapet och skriver i sin von Pahlen-serie in en utopi de blivit jämställda. En ultramodern utopi, som fortfarande 80 år efter att den formulerades är både subversiv och alternativ.

Källa: DN Kultur, 070519.