Rättvisan och Stureplansprofilerna

I dag klockan 11.00 får vi veta om hovrätten håller med tingsrätten och friar Stureplansprofilerna från våldtäktsanklagelserna, för att de inte uppfattade att kvinnan inte ville bli våldtagen.
Räkna för övrigt med demonstrationer om de frias. För hur mycket våldtäktsåklagarna i Stockholm; Rolf Hillegren, Anders Halfwordson, Anna Pettersson och Anders Sundholm än sätter sig på sina juridiskt höga hästar (Expressens debattsida i går)och gör sig lustiga över miljöpartiets Peter Erikssons krav på en moderniserad sexualbrottslagstiftning med orden att han borde "använda huvudet" i stället för att sätta ner foten i denna fråga, så kommer folket åter att basha juridiken på området. Igen!
Den juridiska attityden när det gäller sexualbrott är under all kritik och har varit länge och den så kallade objektiviteten och "hellre fria än fälla" inställningen har när det gäller sexualbrott i juridiska kretsar allt mer tendensen av "bara fria och inte fälla". Hur ska man annars tolka advokat Per E Samuelssons häpnadsväckande uttalande härförleden om att alldeles för många oskyldiga fälls för sexbrott.
Jag ställer samma fråga som Hanne Kjöller (DN:s ledarsida i dag): Hur kan han veta det? Var han med då det skedde? Annars är det just med den argumentationstekniken, fast tvärtom som advokater av Samuelssons sort brukar hävda att det inte går att bevisa vad som hände eftersom ord står mot ord och att sällan något utomstående vittne finns till det inträffade.
Att det nu visat sig att även åklagarna sällat sig till advokaternas partiska syn på saken är inte bara sorgligt, som Kjöller skriver, det är rena rama rättsrötan, för det kan väl inte vara meningen att de som begått brott inte ska dömas och straffas för det.