onsdag 10 september 2008

Fotbollen toppar på nyhetsplats när Uppdrag granskning borde göra det

En och halv timme efter att SVT sänt det mest angelägna journalistiska reportagen på länge - om självmordsiter på nätet och hur unga människor tar sitt liv pga dem, samtidigt som Google och de som hintar om hur man gör för att dö skiter i att de är är delaktiga till (själv)mord - sitter "grabbarna" på tidningsredaktionerna i det här landet och kollar på fotboll. Det ser så ut i alla fall om man tittar på de fyra största tidningarnas nätversioner.
Fotbollen äger, medan unga tar livet av sig. I kväll känns fenomenet parallella världar som ett understatement.
Hur klarade jag mig innan nätet fanns och jag bara var hänvisad till nyhetsredaktionernas nyhetsvärdering?

ps
Pär Ströms idiotförsvar av yttrandefriheten - för övrigt en gren som väldigt många liberaler hänger sig åt med frenetisk iver - firar nya triumfer. Han läser innantill ur nån FN-deklaration, som om det skulle frita honom från sin egna etiska bottenkänning. Pinsamt!

5 kommentarer:

Anonym sa...

Och vad säger din "etiska bottenkänning" om yttrandefrihet? Att informationsutbyte om allt som bryter mot majoritetens normer ska förbjudas?

Tänk så mycket som hade varit förbjudet om denna subjektiva censur fått råda: inga diskussioner om religionskritik, homosexualitet, feminism eller annat som vid någon tid i historien ansetts vara oetiskt eller skadligt.

Ett tips är att du inte alltid ger vika för dina känslor. Tänk ett varv till.

Monika Wehlin sa...

Christopher, först frågar du om min etiska bottenkänning när det gäller yttrandefriheten, men i stället för att invänta ett svar, svarar du i mitt ställe med en förutfattad påståendefråga. Ingen vidare stil om man vill föra ett meningsfullt resonemang.
Du avslutar med ett patriarkalt trick, genom att förvandla min uppfattning till ett känsloutbrott och att jag i stället för att känna så förbannat ska tänka ett varv till.
Sorry! Tre fel av tre möjliga.
Bättre lycka nästa gång!

Anonym sa...

Vad är poängen med det här inlägget? De där självmordssajterna har funnits i flera år och de vet de flesta, och att många unga människor (mest killar) tar livet av sig är ingen nyhet heller. Men sport"grabbarna" struntar i det? Hur många feminister har beklagat sig över att så många unga killar tar livet av sig? Hur många feminister har visat något intresse för att jourlinjer,ungdomsmottagingar och annat stöd främst är inriktat på tjejer? Men det är klart, med en "antripatriarkal agenda" kommer vi säkert att kunna ge många ignorerade killar livslusten tillbaka. Låt oss skriva några intellektuellt finurliga blogginlägg om "manlighet" så löser sig säkert allting, eller hur?

Att många unga killar tar livet av sig är något som de flesta vet och något som de flesta skiter i. Så har det alltid varit. Så kommer det alltid att vara. Men kom inte och dragandes med sport och "grabbar". Vad gör du själv för att hjälpa unga män som har det svårt? Jag misstänker att du inte gör ett ruttet skit. Men visst, en inlägg som detta ska väl ge nån slags intryck av att du "bryr dig", eller? Jag är inte övertygad.

Monika Wehlin sa...

Gustav, jag tror du missat poängen med antipatriarkal agenda. Det handlar inte om manshat - som jag läser in i din ilskna kommentar - snarare om ett systemet patriarkatet som låser både män och kvinnor i begränsande roller.

Vad jag gör för unga män som mår dåligt, vet du förövrigt nada om, men jag kan lova dig - mot din förutfattade meningar om feminister - att jag har gjort en hel del.

Vad gör du själv?

Anonym sa...

Jag tycker inte att feminister är manshatare. Dock kan ju en del vara "mansskeptiska" ,dvs att de inte gillar mäns sätt att bete sig, sig, tänka och känna (tänk tävlingsinstink, prestationsinriktinig, thrillseeking, stolthet, unga män som fantiserar om kvinnors kroppar i stället för att bekräfta deras intellekt osv)

Men till saken;
Alright, jag överreagerade kanske lite i mitt inlägg, men det känns ju som att det är samma sak varje gång det handlar om nåt negativt som drabbar unga män. Ett lite sömnigt jaha, det var ju trist och sen blir det inget mer av det. Idag på metros löpsedel skrevs det om några unga tjejer som tagit livet av sig där man funnit en potentiell (men långt ifrån bekräftad )koppling mellan självmordet och spridning av nakenbilder. Två tjejer misstänks ha tagit livet av sig pga av nakenbilder (metros tolkning) blir en löpsedel. Ett antal unga män som bevisligen fått mycket aktiv hjälp att ta sitt liv renderar ingen diskussion överhuvudtaget trots ett stort reportage av uppdrag granskning..

Och vad det gäller att hjälpa unga män så har jag hjälpt, men det är ju faktiskt klart effektivare, mer pragmatiskt och smartare att rikta in sig på unga tjejer eftersom det finns ett momentum, en vilja och en lust att göra livet bättre för unga tjejer/kvinnor. Vi vill att de ska ha det bra och få en bra start i livet alltså kommer jourverksamhet, ungdomsmottaggningar och andra projekt att riktas till dem. Så om jag skulle göra något för unga människor mer yrkesmässigt så skulle jag hellre hjälpa tjejer än killar. För vi har faktiskt som samhälle, handen på hjärtat, inget jättestort intresse för hur unga män har det. Tystnaden så här någon vecka efter Uppdrag gransknings reportage visar det.