Bloggen in my heart

Såg precis - har varit på landet - att Calle Schulman har börjat blogga igen. My favorite och nu bättre än nånsin. Han tyckas ha stressat upp brorsan också så att han äntligen börjar tappa trevlighetsfasaden. På Sourze.se skriver Cim att Alex är en bloggskapelse som ibland stämmer, dvs är den samme som han som skriver och ibland inte, men att själva fenomenet är great. Jaha, så kan man ju se det. Klart att killen är en fejk hur mycket han än överenstämmer. That´s showbiz, folks!
Men brorsan Calle, är skarpare, tycker jag. Lite mer reality, trots allt och fullständigt oavsett hur mycket Calle Schulman himself han återger. Den här bloggfamiljen har på nåt vis för länge sen, om nånsin, handlat om real reality och det är ju i själva verket rätt ointressant. Intressantare är hur mycket vi som bloggare och andra som har nåt sjukt behov av att skriva av sig för offentligheten talar om någon slags verklighet. När vi når den ribban spelar det liksom ingen roll, då glider fiktionen över i "verklighet" i berättelsen om livet, som i sin cirkelrörelse ändå alltid bara är just fiktion, när den är som bäst: en bra historia, oavsett hur den har hänt. Den svider, den kliar. Du vet när du läser, this is true, även om det aldrig hänt i verkligheten.