Författare anlitar kvinnomisshandlare för att kränga böcker
Isobel har en en viktig poäng i sin blogg om Unni Drougges nya bok och det är den om Niclas Salomonsson, litteraturagent och dömd för misshandel av Drougge. När Isobel flurade på om hon skulle anlita en sådan, så tipsades hon om Niclas av kollegorna på Expressen Kultur.
Isobel skriver:
"Jag vet inte om de visste det på kulturen, men oavsett vilket säger hans alltjämt pågående karriär och verksamhet bara alltför mycket om den syn vi uppenbarligen forfarande har på våld inom relationer. Vi kan tala oss om hur hemska de mellanöstriska hederskulturerna är, och hur väsensskilda de är från vår egen västerländska humanism, men så länge män i raseri kan bita av sina kvinnor kinden och ändå inte förlora sitt anseende, sina kunder, sina vänner, så ligger skillnaderna på detaljnivå. Så länge som författare som Karin Alvtegen, Jan Arnald, Jan Guillou, Anne Holt, Theodor Kallifatides, Klas Östergren, Leif GW Persson, Barbara Voors, vill fortsätta anlita honom och tycker att det där andra är en privatsak, så länge är vi bara centimeter från ett samhälle där det anses rimligt att ha ihjäl kvinnor för något man kallar heder...Nästa gång Leif GW Persson uttalar sig om kvinnomisshandel kan man ju dessutom ha i bakhuvudet att han inte tycker att det är värre än att han själv gärna tjänar pengar på att anlita en som bevisligen hållit på med det."
Enligt en googling på Niclas Salomonsson anlitar även författarna Ernst Brunner, Monika Fagerholm, Eva Dahlgren, Anita Goldman, Johanna Nilsson och Anna-Karin Palm honom för att kränga böcker.
Däremot har David Lagerkrantz och Mari Jungstedt lämnat honom som litterär agent efter misshandelsdomen, enligt en kommentar på Isobels blogg.
Nu väntar jag lystet på att höra de andra författarnas kommentarer till att de däremot stannar kvar hos Salomonsson.
2 kommentarer:
Karl'n har tagit sitt fängelsestraff och står för det han gjort. "Nej, jag har aldrig burit hand på henne eller någon annan sedan den 14 april 2000." (SvD, http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_644817.svd)
Ska han då alltid betala för ett sonat brott? Ska han fortsätta att dömas av sina medmänniskor när rättsväsendet gjort sitt?
Det är aldrig rätt att lyfta handen mot någon, det säger sig självt att kvinnomisshandel är fel. Men i ett rättssamhälle så måste man låta de institutionerna sköta dömmandet.
F.d. mördare kan bli läkare men f.d. kvinnomisshandlare kan inte sälja böcker? :-o
Någon säger att en man som EN gång har spöat upp en kvinna kommer att göra det i alla framtid. Men om man tänker så då är ju Unni dömd att för all framtid vara drogmissbrukare. Och alkoholist. Eftersom man tydligen inte kan ändra sig..
Vidare undrar jag varför man nu 7 år efter brottstillfället borde säga ifrån. Bara därför att Unni vill det? Borde även den f.d. äkta maken Mats Drougges företag gå i konkurs eftersom även han har tydligen misshandlat Unni? Unni dock skriver på sin blogg att hon har bra tankar om denne man och planerar att bjuda honom på mat.. Tiderna förändras som sagt.
Rättssamhället kan inte fungera så att så fort en kvinna känner sig kränkt då sätter man olika företag i konkurs som hämnd. Rättssamhället fungerar så att gör man något kriminellt då får man sitt straff. Men man får fortfarande arbeta och försörja sig och sin familj efter straffet. Som tur är för annars skulle ju Unnis egna barn ha varit totalt utan försörjnig under de 7 åren som hon söp och knarkade och lämnade barnen åt sin pappa - som OCKSÅ är en hustrumisshandlare.
Skicka en kommentar