måndag 13 oktober 2008

Reinfeldt och Sahlin behövs inte i svensk politik

Ja, jag vet, jag har sagt mig vara för en politik bortom höger och vänster. Jag har formulerat det så för att jag är feminist - som sådan först och främst intresserad av jämställdhet mellan könen på alla livets områden - och har iakttagit att höger-vänsterpolitik underordnar jämställdhet och överordnar klass, i vissa fall helt suddar ut det förra. Klassisk patriarkal maktpolitik, om du frågar mig. Även om det får feministhatare som Maria Abrahamsson att se mörkblått så fort hon spottar ur sig ordet könsmaktsordning, som om det vore hin håle själv hon talar om, så är det precis det det handlar om. I en klassretoriskt förd politik försvinner könsperspektivet eller som i Lars Ohlys fall (och andra politiskt korrekta feministkramare)utnyttjas för att föra klasspolitik.

Detta sagt med anledning av gårdagens 2 timmar långa partiledardebatt i SVT:s "Agenda". Var det nån, som hörde något annat än klassisk höger-vänsterpolitik föras fram där, eller tolkade deras politiska utspel utifrån ett jämställdhetsperspektiv så blir jag förvånad.
I finans- och hotande växande arbetslöshetskrisens spår tog klassperspektivet ett rejält steg framåt i går och det var bra. För trots att jag är emot klassisk höger-vänster - i mina ögon patriarkalpolitik - så är det bättre när den existerar än den retoriskt manipulativa överenskommelsen i mitten, som de flesta partier strävat emot de senaste 20-30 åren.
I gårdagens debatt finns nu två tydliga höger-vänster alternativ om man varslar Reinfeldt och Sahlin vill säga, eftersom de är till förblandning så lika att de inte tillför politiken något den nu behöver. När varslen ändå går över Sverige kan politiken även kicka Hägglund. Vad ska vi med honom till? Vad gör karln för nytta, förutom att införa vårdnadsbidrag och ha veto i homoäktenskapsfrågan?

Det innebär att Lars Ohly - suverän i gårdagens debatt och utnämndes förvånande nog till vinnare av Expressens ledarskribent - och Maria Wetterstrand blir vänsteralternativet och Jan Björklund och Maud Olofsson deras högermotståndare. Vad säger ni? Vi skiter i moddar och sossar - smeten i mitten - och driver klassisk höger-vänsterpolitik i ny skepnad i tanken fram till valet. Vad tänker du rösta på då? Säg inte att du redan längtar tillbaka till gamla sossetiden (den är förbi) eller trots allt tror att Reinfeldt står för snacket om det nya arbetarpartiet. Deras politik är anno dazumal. De andra lirarna på plan, jag menar de som är kvar om vi kör på mitt tankeexperiment, kanske till slut får dig att drömma om en helt annan typ av politik för framtiden. Det är åtminstone vad jag hoppas på.

Inga kommentarer: