Dahlström, forskare utan trovärdighet

Fyra forskarkollegor till Annica Dahlström, nervcellsforskare (som bedriver könskonservativ politik genom att gömma sig bakom forskning, min anm) dömer i dag ut Dahlströms forskning som icke trovärdig (DN Debatt).

"Men långt ifrån att stödjas av vetenskapliga fynd består Dahlströms ´fakta´om biologiska könolikheter enbart av hennes egna åsikter som hon inte sakligt kan belägga. Därför har hon missbrukat sin ställning som forskare" skriver Agnes Vold, docent i mikrobiologi och immunologi, Cecilia Chrapkowska, läkere, Johan Lundin Kleberg, psykologstudent och Lydia Melchior, doktorand i farmakologi.

Vad är det då som Dahlström påstår och som inte har någon vetenskaplig grund. Jo, att: Skillnaden mellan män och kvinnor sitter i hjärnan, IQ-tester är manipulerade till kvinnors fördel, män kan inte ta hand om barn för att de har dålig känsel i fingertopparna, dålig hörsel och begränsat synfält (!?), mammor ska stanna hemma tre år för dagis är skadligt för mindre barn, karriärkvinnor har testesteronpåslag i hjärnan och feminister mörkar biologiska fakta.

De fyra forskarna som är kritiska mot Dahlström, menar tvärtom att hon uppfunnit egna "fakta" som saknar vetenskaplig täckning för att stödja egna privata åsikter.

När jag föreslog en tidskrift att jag ville recensera Dahlströms bok "Könet sitter i hjärnan" som publicerades nyligen, skakade redaktören på huvudet och menade att en sån där tokforskare är inte värd att recenseras.
Själv tycker jag tvärtom att det är viktigt att bemöta odlandet av biologiska myter om skillnader mellan män och kvinnor, som historiskt sätt alltid använts som förklaringsmodeller för sociala orättvisor och beteenden. Dessutom finns det journalister, som gärna refererar till den här typen av förklaringar och beskriver dem som någon slags sanningar om mäns och kvinnors olikheter. Maria Abrahamsson t ex, som är en stor diggare av Annica Dahlströms kvasiteorier, lyfte förra året fram att kvinnor med stora bröst är dåliga på matte. Ja, det är faktiskt sant och året var 2006 - obs! inte första april - och tidningen som torgförde budskapet var inte "En ding, ding värld" utan Svenska Dagbladet.

Mer om Annica Dahlström kan du läsa i bloggarna: "Biologiprofessor dömer ut män: De är ett hot mot barnen", 070118, "Annica Dahlström använder biologi i politiskt syfte", 070105.