Alliansen för manlig könskvotering inom näringslivet

Av dem som väljar vilka som ska sitta i svenska börsbolagsstyreler är 31 kvinnor och 313 män. Det innebär att bara 9 procent av valberedningarnas ledamöter är kvinnor (visar DN:s kartläggning av 147 börsbolag, 0703006).
Ännu en anledning till att näringslivet fortsätter att vara ett reservat som stänger dörren för jämställdhet. Andra förklaringar till att kvinnor inte släpps in i styrelserna är: missuppfattningen om att könskvotering av kvinnor skulle innebära en sämre kompetens, att man måste eller borde vara vd för att bli vald och att rekryteringen sker inom snäva (dvs manliga) nätverk (läs: manlig könskvotering).
När den borgerliga alliansregeringen nu satt stopp för (s) kvinnliga kvoteringsplaner kommer arbetet för fler kvinnor i svenska styrelser att stanna av, tror Jaime Aleite, utredare på Jämo.
Efter att Margareta Winberg, fd (s) arbetsmarknadsminister för fem år sen började prata om könskvotering till börsstyrelserna har andelen kvinnor ökat från 6,1 procent 2002 till 17,7 procent 2006.
Enligt Catarina af Sandeberg, som ledde utredningen om kvotering av kvinnor till börsstyrelserna (klar förra året) finns inga inom näringslivet som förespråkar fler kvinnor.
Självklart då, kan tyckas, att staten går in och ser till att näringslivet rättar sig efter den jämställdhetsnorm, som resten av samhället - genom lagstiftning och allmänna överenskommelser - kommit överens om ska vara grunden i vårt land. Att alliansen tror att näringslivet själva ska fixa jämställdheten, efter alla bevis på att de inte tycker att jämställdhet har med deras verksamhet att göra (ägnar sig bara åt luftig retorik), visar bara att den här regeringen är eniga med näringslivet.