I dag sjönk Alex Schulman som en sten

Efter att Jan-Olov Andersson blivit förbannad på att Alex bloggar skit om honom under Aftonbladet och polarn Lasse Arnrell gått ut och förfasat sig över fenomenet Alex till sin gamla polares försvar, så slutar Alex blogga.

Frugan, Katrin Schulman, som är bloggdrottningen har nu inte längre nån bloggkung vid sin sida. Han har avgått, för att "monstret" som han skapat med sin blogg fick honom att få ångest. Men hallå! Det här låter ju som århundradets efterkonstruktion. I dag har han paraderat i media tillsammans med sina bodyguards - två bossar från Aftonbladet - och säger att han kommer igen med något annat kul.

Alex Schulman har låtit sig köpas för arbetsron på Bladet, så enkelt är det. Med sin blogg skapade han en helt unik svensk litterär gestalt, som växte fram i nära samspel med de som läste och kommenterade hans blogg. Att läsa Schulman var som att spana 2000-talets narcissistiska personlighetsfixering rakt i plytet. Det var kul och lite befriande att läsa till synes personliga betraktelser om hans chefers egenheter, gärna med lite tjuvnyp, hans festande bland ständigt ängsliga "stureplansprofiler", där det gäller att vara på innelistan och se till att man inte hamnar på den motsatta sidan, om hans frus egenheter (som hon alltid svarade på i sin blogg) osv.
Det är vi som läst Alex, som skapat honom genom interaktionens fantastiska möjligheter. Men nu är han död. Det är en sorgens dag.