En bulle i ugnen

Fredag, p.m. sitter på Waynes på Vasagatan med en kär väninna. Hon är en lysande chef med massor av kred i datorväskan och nu lyser hon - trots förkylningen - mer än nånsin, för hon har en bulle i ugnen. Till våren kommer storken och hon slår fast direkt: Jag tänker vara hemma ett år. Hon har precis läst min blogg och tycker att APA - "antipatriarkalt vad det nur var" - är väl lite si och så. Jag låter henne hållas. Vi är ju olika och jag FÖRSTÅR om hon vill vara hemma, men... Hon vet att jag kastade mig in i Nína Björks "dagisdebatt" förra året så...här kommer det...MEN PAPPA DÅ? Svaret kom blixtsnabbt: Rör inte min mammaledighet! Ja, det var väl lite skämtsamt och jag lät det bero, men hemma tänker hon vara, hela långa tiden, medan pappa arbetar. Ok, it´s not my life! Men sen kommer det. Hon har hört av unga trainees - som också ska bli chefer - att hon är en förebild pga det och jag får Marie Söderqvist rysningar - igen - av back to 50-talet. Vad är det med näringslivet som gör det så till en skyddad verkstad?
Nu betyder ju inte det här att kvinnor inte borde baka, som Anna Larsson tycks va inne på i sin SvD:krönika i går (skitbra - läs den!), för då säger jag som min väninna: Rör inte min bulle i ugnen och jag vet att man kan va både en helyllefeminist och samtidigt baka bullar, utan att för den skull vara fallen åt "den riktiga kvinnan" syndromet. För jag har blivit bjuden på både en nybakad vanilj- och kardemumma bulle av feministernas bullbakerska nummer 1: EBBA WITT-BRATTSTRÖM och de får högsta betyg.
Själv bakar jag matbröd, ett gammalt recept från mammas tid på hushållsskolan. Ja, en del kvinnor från bondfamiljer gjorde det på 40-50-talet. Och kan ni tänka er, hon är faktiskt feminist ändå, så låt Filippa Reinfeldt porra sig med sina mandelsnäckor, som Anna tycker hon gör, det är bara ren och skär kvinnokraft. Let it out!
Men när det gäller vem som ska vara hemma med barnen, ber jag att få återkomma. Degen har nämligen jäst klart.