Försvarsadvokaterna - våldtäktsmännens bästa vänner

Apropå våldtäktsdebatten: I dag sker en intressant krock mellan perspektiven på DN:s debattsida och SVT:s "Debatt". Under rubriken "Rena lotteriet avgör hjälpen till våldtagna" i samhällets rättskipande- och vårdande instanser skriver bl a Gun Heimer, professor och överläkare vid Nationellt centrum för kvinnofrid. Hon pekar på statistiken som visar att antalet våldtäkter har fyrdubblats från drygt 1000 polisanmälningar 1985 till över 4700 förra året. Hon skriver vidare att mörkertalet för våldtäkter är enormt och hänvisar till studier som säger att bara 5 till 10 procent av offren för sexualbrott anmäler brotten till polisen, vilket skulle innebära att upp till 40 000 sexualbrott per år är mer överensstämmande med verkligheten än de 4700 som anmäls.
Dessa siffror står i bjärt kontrast till de ivrigt debatterande försvarsadvokaterna, vilka på senare år gjort sig till våldtäktsmännens bästa kompisar. Så fort en dom faller i ett sexualbrott bereds de stor plats i media för att hävda att rättssäkerheten är hotad. Skrapar man lite på den ytliga retoriken finner man ett generalangrepp på den nuvarande lagstiftningen mot sexualbrott, som senast skärptes 2005. Gräver man ändå djupare i de bakomliggande orsakerna till de här försvarsadvokaternas kamp visar det sig att deras huvudmotståndare är feminismen. De hävdar på fullaste allvar att det är den genuspolitiska agendan som gör att oskyldiga män döms för våldtäkt.
Sensationsmedia öppnar dörren gång på gång för dessa jämställdhetsmotståndare utan att fördjupa diskussionen kring deras ständiga angrepp, som t ex skulle kunna handla om en definition av begreppet rättsäkerhet och vilka grunder deras syn på samma begrepp vilar. Att lagar och rättskipning inte är huggen i sten utan bör följa den syn på det samhälle vi lever i, vilket medverkar till att lagen och synen på rättvisa förändras över tid, är något de här herrarna - för det är bara manliga försvarsadvokater som hörs och syns i debatten - vägrar acceptera. För dem är rättsäkerhet ett objektivt begrepp, som kan hävdas bortom tid och rum. Det kommer alltid att finnas människor som är av den åsikten och de är i sin fulla rätt att hävda den, men att de så okritiskt får framträda i media hela tiden utan att man sätter in deras synsätt i ett större sammanhang är problematiskt.
I kväll bjuder Stina Dabrowski in våldtäktsmännen - hon ska intervjua en av våldtäktsmännen Stureplansfallet medan våldtäktsmannen Tito Beltran med fru sitter med i studion - och deras bästa kompisar för att ännu en gång få säga att män fälls alldeles för lätt för våldtäkt, att dessa män är utsatta för häxjakt, att en ständig rättskandal pågår och att rättsäkerheten är hotad.
Det vore bra om antalet våldtäkter per år kom upp i debatten i kväll, som motvikt: hur offren ser på våldtäkt och samhällets insatser för deras rätt. Det är först i jämförelsen mellan dessa grupper - förövare och offer - som den här diskussionen kan höja sig över det sensationslystna speglandet av ett enskilt kändisfall.