Lundell dricker igen! Vem bryr sig?

I går löpade Aftonbladet med denna "sensation". Och i dag skriver Mikael Löwgren, fanzineredaktör för Lundellfans att idolen är bättre när han super och att han precis som Lundell är säker på att det går att lära sig dricka, trots en tidigare alkoholism.
Med det uttalandet sänker Lundell hela beroendevårdens ideologi och även om jag är olidligt trött på att alla mänskliga beteendemönster sjukförklaras i det postmoderna Sverige, så får väl framtiden utvisa om Lundell har rätt i sitt uttalande. För egen del, kanske ska tilläggas.
Har man själv skördat i alkoholens sankmarker - i mitt fall som närstående - så vet man att oavsett om man kallar supandet för en sjukdom eller inte, så blir man både som alkis och brevidstående jävligt sjuk av skiten, när den inte kan kontrolleras.
Att Lundells kommentar om sitt eget återupptagna drickande blir ett statement för alla som lurar sig själva och tror att de har koll på sitt drickande medan livet går åt helvete, är aningslöst och självgott från en man som dragit sig undan världen. Kanske för att få supa i lugn och ro i ett hus på landet.
Det är hans sak, men tyvärr spelar det alla som förnekar sitt alkholmissbruk rakt i händerna. Och påverkar alla andra som trots allt älskar "sina" alkoholister.